Vad är magkatarr?
Magkatarr är ett vanligt vardagsord för besvär högt upp i magen, som sveda, brännande känsla, tryck eller ont i magen. I vården används ofta mer precisa ord eftersom magkatarr kan bero på olika saker.
I medicinsk mening syftar magkatarr ofta på gastrit, alltså irritation eller inflammation i magsäckens slemhinna. Slemhinnan skyddar magsäcken mot den starka magsyran och hjälper till vid matsmältningen. Om slemhinnan blir irriterad kan magsyran påverka vävnaden mer, vilket kan ge obehag, uppkördhet och ibland illamående.
Magkatarr används också ofta om funktionell dyspepsi, som ibland kallas känslig mage. Då ser man ingen tydlig inflammation, men magsäcken är ändå extra känslig och kan reagera starkare på till exempel måltider, stress eller syra. Det kan ge liknande symtom, trots att man inte hittar en tydlig skada.
Varför uppstår magkatarr?
Det finns flera orsaker till att man kan få magkatarr, bland annat:
- Infektion med bakterien Helicobacter pylori: Denna bakterie kan störa balansen i magsäcken och ibland leda till inflammation.
- Vissa läkemedel: Särskilt antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen och aspirin kan irritera slemhinnan.
- Stress: Psykisk stress kan påverka matsmältningen och öka känsligheten i magen.
- Kost och livsstil: Stark, fet eller mycket kryddad mat, alkohol och kaffe kan förvärra symtomen.
- Rökning: Irriterar magslemhinnan och kan bidra till fler symtom.
Symtom du bör känna till
Symtomen kan variera, men vanliga tecken på magkatarr är:
- Smärta eller sveda i övre delen av magen
- Brännande känsla eller “sug” i magen
- Illamående, rapningar eller känsla av uppblåsthet
- Att du lätt blir mätt eller tappar aptiten
- I mer allvarliga fall blod i kräkningar eller avföring (då ska vård sökas omedelbart)
Hur behandlas magkatarr?
Egenvård och förändringar i vardagen
Det finns mycket du själv kan göra för att lindra besvären:
- Ät regelbundet och undvik stora portioner
- Undvik mat och dryck som verkar förvärra symtomen, såsom starkt kryddad eller fet mat, kaffe och alkohol
- Minska stress genom regelbunden rytm i vardagen, vila och avslappningstekniker
- Sluta röka om du gör det
Läkemedel
Receptfria läkemedel som minskar eller neutraliserar magsyran kan ge kortsiktig lindring, men bör inte användas för länge utan att läkare rådfrågas.
Behandling vid Helicobacter pylori
Om en infektion med Helicobacter pylori påvisas kan en läkarbehandling med antibiotika och syradämpande mediciner vara aktuell för att läka inflammationen.
När ska du söka vård?
Om besvären är ihållande, blir värre eller om du till exempel har ofrivillig viktnedgång, svårt att svälja, blod i kräkningar eller avföring ska du kontakta vården.
Magkatarr hos vuxna och barn – är det skillnad?
Magkatarr kan drabba både vuxna och barn, men symtomen kan te sig något olika. Hos barn är magkatarr också en irritation i magslemhinnan eller funktionell dyspepsi, men barn kan ofta ha mer diffusa eller återkommande besvär med buksmärta, illamående och ibland kräkningar. Födoämnesallergier eller stress kan vara vanliga bakomliggande orsaker hos barn.
Behandlingen för barn anpassas efter ålder och symtom, och det är viktigt att utreda och utesluta andra orsaker om besvären är allvarliga eller långvariga.
Sammanfattning
Magkatarr är ett vanligt ord för obehag i övre delen av magen. Det kan kännas som sveda, brännande känsla, tryck, tidig mättnad, uppblåsthet eller ont i magen, och många får även illamående. Besvären kan komma och gå och påverkas ofta av matvanor, stress och levnadsvanor.
Magkatarr kan betyda olika saker. Ibland handlar det om gastrit, alltså irritation eller inflammation i magsäckens slemhinna, där skyddet mot magsyran blir sämre. Ofta rör det sig i stället om funktionell dyspepsi, en “känslig mage” där man inte ser någon tydlig inflammation, men där magen ändå reagerar starkt och ger liknande symtom.
Orsakerna kan vara flera, till exempel stress, vissa läkemedel, infektion med Helicobacter pylori eller sådant som triggar som kaffe, alkohol eller rökning. Egenvård hjälper ofta: regelbundna måltider, mindre portioner, mildare mat och att undvika det som förvärrar. Syradämpande läkemedel kan ge lindring vid behov. Sök vård om besvären är långvariga, återkommer ofta eller om du får varningssymtom som blod i kräkning eller avföring, kraftig smärta eller ofrivillig viktnedgång.
Vad är magkatarr?
Magkatarr är ett vardagligt samlingsnamn för besvär i övre delen av magen. I vården handlar det ofta om dyspepsi eller ibland gastrit, alltså irritation eller inflammation i magsäckens slemhinna.
Hur känns magkatarr?
Vanligt är sveda, brännande känsla eller smärta högt upp i magen. Du kan också känna dig uppblåst, rapig, illamående eller bli mätt snabbt.
Varför får man magkatarr?
Det kan bero på flera saker. Exempel är stress, att magsäcken reagerar känsligt, vissa läkemedel som kan irritera slemhinnan, infektion med Helicobacter pylori och ibland levnadsvanor som alkohol eller rökning.
Vad ska man äta vid magkatarr?
Satsa på mild mat och regelbundna små måltider. Många mår bättre av att undvika sådant som triggar, till exempel starkt kryddad, fet eller väldigt sur mat, samt kaffe och alkohol om det förvärrar.
Vad hjälper mot magkatarr?
Egenvård kan räcka: regelbundna måltider, undvika triggers, minska stress och avstå från rökning. Vid behov kan receptfria syradämpande läkemedel lindra. Om besvären beror på Helicobacter pylori kan behandling med antibiotika och syradämpande bli aktuell via vården.
Kan stress orsaka magkatarr?
Stress kan påverka magen och göra den mer känslig, vilket kan ge eller förvärra besvären
När ska jag söka vård?
Sök vård om du har blod i kräkning eller avföring, går ner i vikt utan anledning, får sväljsvårigheter, kraftiga eller ihållande besvär, eller om du känner dig tydligt försämrad.
Kan barn få magkatarr? Är det skillnad mot vuxna?
Ja. Barn kan också få besvär som liknar magkatarr, men de kan vara svårare att beskriva och kan visa sig som återkommande magont eller illamående. Vid långvariga eller tydliga besvär är det extra viktigt att låta vården bedöma.
Hur länge håller magkatarr i sig?
Det varierar. Ibland går det över på dagar till veckor, men återkommande eller långvariga besvär bör bedömas av vården.
